du hade tur idag min vän.

imorgon ska jag ge mig ut i krigszonen. vid min sida har jag mina två tappra anhängare olivia och linn. tillsammans ska vi ringla oss fram bland folket på stadens gator. under dessa dagar pågår något man valt att kalla "mellandagsrea". mina vänner, det kommer bli tufft, och ja, det kommer bli hårt. men det tuffaste av allt, vi ska bemöta den förskräckliga fienden (och även spana in den förtjusande kevin borg som skall inta oskarsgallerian. han kan få inta mitt hus om han vill) och vi ska inte sänka blicken! nej! vi ska stirra ondskan själv i vitögat och med mord i sinnet ska vi göra fula grimaser bakom fiendens rygg.

bara i våra vackraste drömmar har vi sett henne förmultna, men imorgon, mina vänner, ska ondskan förgöras.

vi ska (på ett mycket diskret sätt) förfölja den ohyggliga varelsen och så fort vi får läge skall vi placera våra smalben framför dess fötter för att sedan skåda ett magplask utan dess like. när fienden intar ett bord för någon slags förtäring skall vi, utifrån vår placering under bordet, knyta ihop fiendens skosnören. när den mycket ondskefulla grisen sedan spatserar längs våra gator skall hon snubbla och sedan drunkna i den meterhöga snön. vi har planerat detta mycket noggrant. om den otroligt vedervärdiga varelsen skulle ha någonting hon refererar till "äkta päls" på sig ska vi slänga oss på henne, dra av henne det som en gång var ett djur och högt utropa hennes kannibalism. därefter skall vi köra ner 5 kg torkat renkött i hennes strupe, slänga upp henne på släden och sedan föra henne till våran iglo där vi skall utföra diverse samiska ritualer på henne. norrland är bra härligt, eller hur? visst var det så du sa? ATT DU ÄLSKADE VÅR STAD?

för att monstret inte ska kunna avläsa våra grymma planer skall vi prata någonting kallat "norrländska" och även använda rutiga skjortor för att smälta in i mängden. fienden kommer stå chanslös. 

passa dig min (o)vän. men försök inte slingra dig, du har inte en chans.

imorgon möts vi.

min kära blondinbella.

kan inte lägga det där med blondinfjollan bakom mig. här har vi ett mycket vackert uttalande under en intervju för stureplan.se.

"Sitter du på bussen nu?
– Ja.

Hur känns det? Är det äckligt?
– Jag känner liksom: ”Vem har suttit här innan mig? Är det någon äcklig person? Är det en socialdemokrat? Är det någon tjock person?”. "

när jag sätter mig på bussen så tänker jag "vem har suttit här innan mig? är det någon äcklig person? är det blondinbella!?"

Ja, jag visste att alla affärer är stängda idag. Nej, jag for inte in till stan. Absolut inte.

FÖR ÖVRIGT så har blondinbella återigen gjort mig fruktansvärt förbannad. jag måste sluta läsa hennes blogg, det kan inte vara hälsosamt att få raseriutbrott varje dag. jag kommer få hjärtflimmer.

Jag fattar inte hur blondinfjollan har mage att påstå att KARL BERTIL JONSSON (ett tecknat jävla program som sänds EN gång per år) är KOMMUNISTISKT! hon själv har ett eget program som sänds EN GÅNG PER DAG där hon står och smutskastar arbetsklassen. hon står och berättar om hur TRÅKIGT och ONÖDIGT det är att diska och städa. FYFAN din lilla snobb. åååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå
åååååååååååååååå VAD ARG JAG BLIR. skrev en arg liten (okej, ganska lång) kommentar på hennes blogg om hur förbannat sjuk hon är. för att rubba hennes liv lite extra fick jag lov att lägga till att skoaffären DNA har försvunnit från våran stad. HA! WHOOO'S THE BIAAATCH NOOW!? (jag måste sluta titta på the new guy känner jag)

får sån lust att döda av sånt här. hade jag haft en hamster hade det varit kört för den jäveln nu.

God jul!
antar jag.

ps. hoppas du sätter julskinkan i halsen. ds.

våra bästa år måste vara den sliskigaste och mest avskyvärda serien som någonsin sänts på svensk television. säg mig, är det NÅGON som tycker om denna serie? De som nu , trots att det suger, skulle gilla detta program måste lida av en smärre skada. DET ÄR JU SÅ ÖVERDRIVET! hoppas skådespelarna har ett surt jävla liv. återigen har någonting fått mig att tappa tron på mänskligheten.

av någon konstig anledning kom jag nyss att tänka på min vackra respartner under min resa från göteborg och hem. att hon plötsligt uppenbarade sig i mina tankar kan vara pga att jag kollade på en bild med muminpepparkakor som jag och elinx2 bakade i lördags. att jag associerar henne med muminpepparkakor kan ha att göra med att hennes dialekt var aningen finsk. 

det var nämligen såhär, olivia, jag och linn skulle ta tåget hem från göteborg. Restid: 13 timmar.

jag hade den udda biljetten, vilket betydde att jag endera skulle sitta själv hela resan (det hade varit fullkomligt underbart!) eller bli placerad bredvid en främmande människa. Vi var ombord på tåget ca en halvtimme innan avgång (med tanke på att vi höll på att missa tåget till göteborg från mellansel, och då hade vi varit där en timme innan) och det tydde ganska mycket på att jag skulle få sitta ensam tills ca 5 minuter innan avgång. 

En mycket vacker varelse uppenbarar sig till vänster om mig. Jag tittar upp, ser en stor kvinna med orange-rött platt, kort, halv-taskigt lockigt hår med glasögon och ganska barsk uppsyn. för att bemöta min respartner ler jag ett ytterst inställsamt leende och öppnar min mun för att säga hej. men tanten i fråga tittar på mig i en halv sekund för att sedan slänga sig ner på sätet. 

I och med att jag hade fönsterplats (L) så kan man väl säga som så att jag fick kissa när hon kissade. genom att vi inte ens sade hej till varandra utbytte vi heller inte ett enda ord under resan, hur vågar man efter 5 timmars tystnad säga "Jag måste gå på toa, kan du akta på dig"?!?!? nej. exakt.

såfort hon satt sig tog hon fram garn och stickor och började virka. det höll henne sysselsatt i ungefär 7 timmar uppskattningsvis.

lite nu och då tog hon fram sin mobil och tittade vad klockan var. mobilen hade hon placerat i fickan på jeansen. jeansen satt sådär lite halvtajt som jeans kan göra när man sitter ner. det var lite bökigt.

(här tänkte jag skriva om hur hon luktade, men jag tror jag skippar det)

iallafall. för att hålla humöret uppe så tänkte jag lite nu och då "hon ska säkert av vid nästa station". hur resonerade jag då egentligen? hon pratade finlands-svenska? i vilket fall. hennes mobiltelefon ringde ca 2 gånger under resan. själv ringde hon en gång. jag försökte uppfatta vart hon skulle i och med hennes telefonsamtal. det gick inge vidare. jag började tappa hoppet mot 12 snåret på natten då hon tog fram en nack-kudde. 

plötsligt tar hon fram sin biljett, och som den smidiga personen jag är så lyckas jag då se vart hon ska.

Hemavan.

det sa mig ju inte ett skit iofs då mitt geografiska kunnande inte sträcker sig utanför örnsköldsvik (det täcker knappt innerstan). (och nej linn, inga kommentarer om att jag hade mvg i mitt slutbetyg)

MEN! jag lyckades även se när hon skulle av tåget! 06:48.

vi skulle vara framme i övik: 05:30.

jag hade smått problem med att sova. (berodde det på att hon snarkade? nej herregud.)

men jag sov ungefär en timme ändå. tror jag. förlåt mig kära respartner (namn: okänt) för att jag en gång råkade nudda med min hand på ditt ben.

när olivias larm ringde för att väcka oss ca 15 minuter innan vi skulle av så började jag plocka ihop grejerna. tanten hade vaknat av alarmet och innan jag fått ihop allt så ställde hon sig upp och liksom väntade på att jag skulle gå förbi. (notera att jag verkligen inte sa ett enda ord till henne! jag sa inte ens "nu ska jag av" utan hon ställde sig upp utan minsta begäran)

stresspackade ihop och klev förbi tanten, utan att vara fullt säker på att jag fått med mig allt. satte mig på sätet mittemot. efter några minuter klev vi av.

det jag ville med detta inlägg var att dela min fantastiska resa med Er, mina kära läsare. Men det egentliga syftet var att tacka Dig, Min trogna respartner (namn: okänt) med krulligt oranget hår och glasögon (och finsk dialekt). Tack för att du tog del av 13 timmar av mitt liv. Våra vägar har korsats och någon gång kanske de åter skall korsas. Tack för att vi inte utbytte ett enda ord. (fytusan höll på att bli tokig. jag = inte prata på 13 timmar!?!?!?) Tack för din fantastiska lukt och för dina telefonsamtal. Tack för att du virkade i en evighet och för din grå nack-kudde.

Tack kära respartner. Jag hade en underbar resa med dig.

jag har bara en sak att säga om din nya show.

fruktansvärd.