jag var på gymmet idag. bredvid mig cyklade en man som uppskattningsvis vägde 3 gånger så mycket som mig. jag övervägde att lägga in en stöt. började trumma på hantagen lite försiktigt. han började trumma. jag slutade trumma. han slutade trumma.

vi var så jävla enhetliga. där satt vi, cyklade och kollade på simpsons. trummade lite. kan man kalla det en dejt? isåfall har jag varit på dejt ikväll. undra om han har facebook

någon som blev imponerad av föregående inlägg? ingen? eller? jag är jättebiffig. någon som vill känna på min biceps? någon? ingen?

är det normalt att ha träningsvärk efter att ha gjort armhävningar på idrotten?

jag är inte bara mentalt svag

jag är en ATLET!

som jag tidigare nämnt (ett flertal gånger (det tål att nämnas igen)) så är jag singel. jag har varit singel ett jävla bra tag. känner på mig att jag kommer vara det ett jävla bra tag framöver också. har börjat vänja mig vid att vara ensam helt enkelt. man gör liksom det efter ett tag. har inte haft speciella problem med det. men vad händer nu? varför uppkommer fler relationer än antalet löpsedlar angående viktorias bröllop? är det för att det är vår? visst, jag har varit singel på våren förut. har inte varit något större problem det heller. okej man känner sig ensam ibland men vem gör inte det. Idag vällde bägaren dock över.

till och med GB glassgubben har inlett en relation. VAD I HELVETE HÄNDER? en plastgubbe får komma till. är det kanske hans gräsliga färgkombination (som hon på nåt mystiskt jävla sätt lyckats matcha)? är det hans way-out-of-control-lipstick? den uppenbarligen misslyckade permanenten? blomman i hatten? VAD FAN GÖR HONOM SÅ JÄVLA ATTRAKTIV? är det helt enkelt plastigheten? jag ska fan operera mig.

MVH Hannah, som förövrigt i denna sekund skulle kunna tatuera in ordet "singel" i pannan utan tvekan. på frågan "är du desperat?" väljer jag att passa.

all sorts glädje är över efter 2 minuter.

tro mig

all sorts