det börjar dra ihop sig. jag har alltid föraktat dagen då jag ska få mitt första ig. jag känner hur den är påväg. och jag kan inte göra någonting åt det. det är kört. min (inte speciellt imponerande) meritlista skall svärtas ned. fruktansvärt. det absolut värsta vore om jag helt enkelt får ig på båda proven. jag skäms ihjäl. men jag kan inte hjälpa att min iq är i klass med grannens hund. jag skall nu be högre makter om välsignelse för att sedan sätta mig och invänta den fruktade dagen. ibland hatar jag mig själv

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  helt otroligt att denna blogg har någon slaviskt följande läsare. du ska ha ett jävla grattis känner jag ...

      fick en trevlig överraskning häromdagen när jag var inne på blocket (fråga mig inte varför). vet inte vad ni tycker men personligen tror jag att snuffe1 är den perfekta mannen för mig.   käre snuffe1, jag kan inte påstå annat än att ...

  borde man veta vad man vill göra med sitt liv när man är 18 år? är det nu jag ska bestämma mig för vad jag ska göra tills jag är 65 och drar på pensionärskryssning till åland? är det på något sätt fel att inte ha en susning om vad i helvete man v...

Jag är väl ingen direkt talare eller så. Aldrig varit, kommer aldrig vara. Inte så att jag inte kan tillgodogöra mig ett tal, är väl hyfsat kreativ ändå. Vid jämna mellanrum. Är väl snarare inte den typen. Saker låter bra i skallen och ser bra ut ...

  jag var på gymmet idag. bredvid mig cyklade en man som uppskattningsvis vägde 3 gånger så mycket som mig. jag övervägde att lägga in en stöt. började trumma på hantagen lite försiktigt. han började trumma. jag slutade trumma. han slutade trumma. ...