i en värld bortom allt ljud. en suddig dimma framför mina ögon. människorna flyter ihop och bildar ett mönster. jag känner hur de tittar snett, hur de pratar med varandra och stirrar. de rör sina läppar, men jag hör inget. är jag dömd till ett liv i misär? jag känner i luften hur de pratar. det vibrerar. och jag känner i huvudet hur de med vilje gör mig till åtlöje. jag har tappat räkningen över hur många gånger jag bara suttit och låtsats. hur jag låtsas som att jag förstår och hur jag nickar i medhåll. men jag hör ingenting. deras läppar formar ord men det kommer inget ljud. en osynlig vägg isolerar mig ifrån omvärlden. ljudet når mig inte. jag är ensammast i universum..

..OCH JAG ÄR HELT SERIÖST DÖV PÅ MITT HÖGRA ÖRA!!!!!!!!!

EMO CUT JÄVLA CUT CUT CUT LÅT MIG SLIPPA LEVA